Tankar
Det var ett tag sedan jag kände att jag behövde skriva av mig nu! Det har hänt så mycket det senaste, inte mycket tid över. Men nu har jag just det, tid över. Och jag inser hur mycket som hänt senaste året.
I höstas tog det slut mellan mig och min dåvarande fästman. Jag rycktes ifrån mitt förhållande och min älskade lägenhet från en dag till en annan. Jag kunde inte annat än flytta hem till mamma igen, 25 år gammal. Det kändes som världens största nederlag. På ett sätt är det skönt med ett sådant där stort och tydligt "nederlag" som dessutom kommer plötsligt. Då är det lättare att vända all den sorgen och ilskan till något positivt.
Jag vet ingen period i livet då jag har utvecklats så mycket som under hösten 2019. Jag tog upp kontakten med flera vänner jag inte träffat på länge och känner också att jag kom närmare de vännerna jag umgicks med mycket redan innan. Jag började jobba. Bara att gå på de arbetsintervjuerna som krävdes var ett stort steg utanför min comfort zone och på en av dem skaffade jag en ny kompis även om jag inte fick jobbet. (Och inte hon heller, hehe).
Under vintern jobbade jag mer än någonsin innan. Dels som lärarvikarie, men också som läxhjälp. Oj, vad man lär sig mycket om människor. Samtidigt började jag dejta killen som senare skulle bli min pojkvän! Det var lite extra spännande eftersom vi varit vänner i drygt sex år innan detta! Jag försökte också ta körkort; övningskörde massor och gjorde både riskettan och halkan. Och som grädde på moset köpte jag en lägenhet! Mitt allra fösta egna, riktiga hem!
Sedan kom coronan. Jag hann inte ens ha inflyttningsfest. Efter ett tag blev det krångel med vikariejobbet eftersom skolorna var rädda för smittan. Det kändes som att allt gick utför.
Jag har kvar pojkvännen och lägenheten, men inget jobb. Ingen energi, depressionen är ett faktum och jag vet inte hur jag ska komma ur detta. Det känns också som att allt självförtrodende och all "fart framåt" jag lyckades få till under hösten och vintern nu är som bortblåst. Är jag tillbaka på ruta ett då? Vad ska jag göra? Jag har ingen aning.
Detta skrev jag i somras, men har inte publicerat. Nu när jag loggade in dök det upp som ett utkast och jag känner fortfarande likadant. Fan.